Svensk lag och svenska kollektivavtal ställer en rad krav på arbetsgivare gällande hur, när och vad en arbetsgivare har rätt att begära av en arbetstagare. Då reglerna är många och undantagen i kollektivavtal är än fler så går det inte att redogöra för vad som gäller i just ditt ärende. Nedan ges dock en övergripande presentation om några av de viktigaste bitarna av den svenska regleringen av arbetsvillkoren.
Arbetstid
Hur lång din arbetsvecka är beror i första hand på svensk lagstiftning, framförallt Arbetstidslagen, som anger att en ordinarie arbetsvecka inte får uppgå till mer än 40 timmar. Under arbetstiden ska det förekomma kontinuerliga pauser, en period då du inte behöver arbeta, samt en eller flera längre raster då du ska ha möjlighet att under en kortare stund lämna arbetsplatsen t.ex. för att äta lunch. Arbetstiden ska så långt det är möjligt förläggas under normal arbetstid och varje arbetstagare har rätt till en sammanhängande dygnsvila varje dygn samt en minst två dagar lång sammanhängande helgvila varje vecka. Det står varje arbetsgivare fritt att avtala om mer förmånliga villkor med sina anställda och parterna blir då bundna av sina åtaganden. Inom vissa branscher, exempelvis inom sjukvården, förekommer kollektivavtal som gör frånsteg från Arbetstidslagens reglering och medger arbetsgivare att avkräva längre arbetsinsats än 40 timmar per vecka i form av bland annat jourtid.
Semester
Enligt Semesterlagen har varje fast anställd person som under det föregående året arbetat ihop till det rätt till minst 25 dagars betald semester under det efterkommande året. Såvida det inte finns särskilda skäl, exempelvis att arbetsplatsen måste vara bemannad, ska du i samråd med din arbetsgivare själv kunna besluta om hur och när du vill ta ut semester. Om det inte finns några skäl emot det har du också rätt att ta ut minst fyra veckors sammanhängande semester under månaderna juni – augusti. Det finns omfattande undantag och specialregleringar i olika kollektivavtal och anställningsavtal och det är alltid möjligt för en arbetsgivare att vara mer generös än vad lagen föreskriver.
Övertid, Övertidsersättning, OB-ersättning mm.
En arbetsgivare har som regel (undantag finns i vissa kollektivavtal) inte rätt att kräva att en arbetstagare ska jobba mer än vad som framgår av anställningsavtalet och inte heller mer än 40 timmar på en vecka. Upplever du att du kontinuerligt behöver jobba över för att hinna med så är detta en arbetsmiljöfråga som arbetsgivaren måste åtgärda. En arbetsgivare kan begära att du under vissa kortare perioder jobbar över men ifall det blir för ofta så kan det utgöra brott mot Arbetstidslagen, Arbetsmiljölagen och kollektivavtal.
För tid som du jobbar över ska det utgå ersättning utöver vad som är den normala. I det fall du behöver arbeta under så kallade obekväma arbetstider (OB) så ska även extra ersättning utgå för det. Vilka tider som utgör obekväm arbetstid inom din bransch regleras som regel i ditt kollektivavtal. Som huvudregel utgör alltid kvällar och helger obekväm arbetstid.
Kom ihåg att själv notera när du arbetar övertid och när du arbetar på obekväm arbetstid så att du kan kontrollera att du får rätt ersättning.
Meddelandefrihet och whistleblowers
Som anställd har du alltid rätt att göra rättsvårdande myndigheter, ledningen, och i de flesta fall media uppmärksamma på allvarliga brister som förekommer på din arbetsplats. Denna rätt följer av den så kallade meddelarfriheten i Sveriges grundlag och har fått ett förstärkt skydd ifråga om arbetstagare genom lag (2016:749) om förstärkt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Som regel har du alltid rätt att rapportera regelrätta brott och misstanke om brottslighet till chefer och myndigheter. Vad gäller att gå ut med uppgifter i media så kan det finnas sekretessregler, regler om rikets säkerhet och andra intressen som först måste vägas in. En anställd som använder sig av sin meddelarfrihet får inte utsättas för repressalier eller annan bestraffning på grund av att denna slog larm.