Uppsägningstid

Uppsägningstiden börjar löpa i samband med att den anställde mottager besked om uppsägning. Ett besked om uppsägning ska vara skriftligt, ges personligen och innehålla viss information t.ex. hur den anställde kan överklaga uppsägningsbeslutet. I det fall en arbetsgivare inte har möjlighet att överräcka uppsägningsbeskedet personligen kan beskedet skickas per rekommenderad post varvid uppsägningstiden börjar gälla tio dagar från det att brevet kunde hämtas ut i det fall ingen hämtar ut det. Skulle uppsägningsbeskedet vara bristfälligt utformat kan det få till följd att uppsägningstiden inte anses ha påbörjats, dvs att anställningen fortgår, samt även leda till att arbetsgivaren blir skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren.

Under uppsägningstiden har arbetsgivare och arbetstagare fortfarande rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. En arbetstagare, som inte kommit överens om annat med sin arbetsgivare, är skyldig att arbeta under hela uppsägningstiden. Arbetsgivaren å sin sida är skyldig att under uppsägningstiden utbetala lön och andra förmåner i enlighet med anställningsavtalet precis som tidigare. Parterna kan dock komma överens om att arbetstagaren, under hela eller under delar av uppsägningstiden, inte ska behöva utföra något arbete. Detta kallas för arbetsbefrielse. En anställd som är under uppsägningstid tjänar också in semesterdagar och pension precis som tidigare. Outtagen semester och annan innestående ersättning som arbetstagaren fortfarande har kvar när uppsägningstiden har löpt ut ska utbetalas till arbetstagaren i form av pengar som senast vid slutlönens utbetalning en månad efter uppsägningstidens slut. Det kan här tilläggas att det som regel inte är tillåtet för en arbetsgivare att, mot arbetstagarens vilja, tvinga arbetstagaren att utnyttja semesterdagar under sin uppsägningstid.

En arbetstagare måste också vara fortsatt lojal mot sin arbetsgivare under uppsägningstiden och får som regel inte ta annat arbete eller förbereda eller påbörja en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Arbetstagaren får fortsatt heller inte sprida företagshemligheter eller på annat sätt ta med sig dylik information. Arbetstagaren tillåts inte heller under uppsägningstiden att ta med sig kunder eller kollegor från arbetsgivaren. Skulle arbetstagaren under uppsägningstiden få andra inkomster t.ex. från ett nytt arbete har arbetsgivaren rätt att dra av den inkomsten från den lön som arbetstagaren fortfarande uppbär från arbetsgivaren. Parterna kan dock komma överens om att inget avdrag för nya inkomster ska äga rum. Detta kallas för att ersättningen utbetalas avräkningsfritt.

Hur lång just din uppsägningstid blir beror på flera olika omständigheter såsom din anställningsform, lagens krav och vad som avtalats fram i kollektivavtal, ditt anställningsavtal eller i din förhandling med arbetsgivaren i samband med uppsägningen. Vad gäller provanställningar och tidsbegränsade anställningar utgår enligt lag och kollektivavtal som regel ingen eller endast en eller ett par veckors uppsägningstid. När det sedan gäller tillsvidareanställningar så beror uppsägningstiden på hur länge du arbetat på arbetsplatsen, din ålder och de särskilda villkor som framgår av eventuella individuella kontrakt och kollektivavtal. I det fall du eller ditt eventuella fackförbund inte har förhandlat er till något annat så uppgår uppsägningstiden enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) till minst en månad vid anställningar som varat i upp till två år. Uppsägningstiden ökar därefter kontinuerligt beroende på anställningstid och uppgår som högst till sex månader när den anställde har arbetat i tio år eller mer hos arbetsgivaren. Observera dock att en person som fyllt 68 år inte har rätt till längre än en månads uppsägningstid.